2015-10-20 ÄNDSTATION FÖR DENNA GÅNG/RESA, -ÄR NU NÅDD

Ytterligare en vecka har gått och hösten är verkligen här, vi är alltså i södra Frankrike. Hit till Port St Louis/Navy Center kom vi i söndags, och här ska vi stanna nästan 2 veckor, det är här ska vi lyfta båten, masta av och lasta på lastbil för hemtransport till Torslanda Lagun i Göteborg. Under dessa veckor vi ligger här, ska vi göra båten klar, vilket innebär mycket städande, sanering av salt, nedtagning av segel, avmastning, solpaneler ska plockas ned, targabågen skruvas av mm, sen lyfter vi upp båten och lägger den på land och fortsätter med ”underarbetet”, samt packar in mast och bommar i gladpack, -nu får vi bo i båten på land, mest Jan, för jag åker hem före honom, -att bo i båten på land innebär att inte kunna gå på toaletten och helst inte diska, då diskvattnet och toalettbesöket hamnar under båten.. -på land!! så man måste gå av varje gång man ska på toaletten, samt bära med sig disk till ett speciellt ställe, där man kan diska, betänkt då att båten står på en ställning på marken och att du måste klättra på en stege för att komma upp och ner i båten. Tur att vi båda är så pigga och unga i våra kroppar..

Allt känns lite vemodigt dessa dagar, tycker vi båda. Det var ju kallt när vi åkte i maj, och vi frös i början –sen kom ju en otroligt varm sommar som varade fram till för ca 1 vecka sedan, och vi –främst jag led mycket av värmen –och nu är det kallt igen, känns som ett kretslopp har slutits liksom.

Måste få berätta lite av det som hänt efter min dotter och man, mönstrade av. Vi fortsatte norrut som vi skulle och var tvungna till för att hinna, det var ganska okej dagar, ibland bättre segling och ibland sämre pga väder och olika/fel vindriktningar.

En av kvällarna kom en av mina goaste väninnor Evelyn, med följe, på besök i båten i Port Saint Cyprien, så trevligt det var. Kul att få lite uppdatering om och från Sverige. Dagen därefter hyrde vi bil och bilade runt utefter kusten, och upp i bergen, mäktigt. Vi köpte gott vin utmed vägen – det var inte billigt, men det tänker jag att vi ska smaka när Jan är tillbaka nästa vecka och vi sitter hemma i vardagsrummet och ”pustar ut”…

Aaa jag måste få berätta, vilken speciell man vi träffade i en marina, vi hade precis lagt till och skulle gå in och betala som man gör. Vi gick då förbi en liten segelbåt som såg ut som ett vrak, i aktern på den hängde en tamp och i den satt en dinge/gummijolle fast, som låg i marvattnet, bäst före hade gått ut, för säkert 20 år sedan, båda båtarna såg miserabla ut. Vi trodde det var ett vrak och funderade tillsammans, hur den kunde få ligga i denna stora och så eleganta marina!! När vi så står inne på hamnkontoret kommer en man, med hatt, scarves, kavaj, byxor och ”finskor” in, -och fram till mig och frågar ”är det ni som ligger i båten bakom mig, och pekar mot våra båtar” samtidigt som han tar min hand och kysser den. (En sådan gentleman tänker jag. Han såg verkligen ut som en äkta fransman.) Ja det är vår båt svarade jag, -då är det din båt som ligger framför?? Ja svarade han och babblade på –han kunde engelska, vilket är unikt för fransmän.

Sen hände massa konstiga saker, när vi kom ut på bryggan ville han att vi skulle titta in i hans båt. Gissa om man var nyfiken.. Sagt och gjort, vi gick i båten och ner i den lilla sittbrunnen med rosa/lila plysch dynor!! -och tittade in i hans båt. -Gissa hur det såg ut?

Hela tiden är han så himla go och glad och positiv. Sen ville han att vi skulle hjälpa honom få upp dingen/jollen, -Jan, jag och han (minns inte vad han hette tyvärr) slet, den var ju full med vatten, samt att underdelen var full med snäckor, det var ur tungt, och när man drog i repen lossade fästena, det gick bara inte.  (se bilder i bildarkivet)

Då skulle vi ta kort tyckte han, fram med en kamera och tog massa kort på oss, fram och tillbaka. Samtidigt sjöng han franska låtar och frågade oss hela tiden om vi inte kände igen dem. När han höll på som mest, tappade han i sina röda runda -och som jag tror läsglasögon i vattnet, varpå han kastar sig ner på mage, på bryggan för att försöka hinna fånga dem –men tyvärr. Inga problem sade han, jag dyker ner sen och hämtar dem, (troligtvis inte tänker jag) sen ramlade klockan av armen.. –klockarmbandet gick av, men som tur var hamnade inte den i vattnet i också. Hela tiden hade han en cigarett i mungipan som han tog in och ut, den var helt blöt, jag var så fascinerad av denna ”fimp”. Tillsaken hör att hans kläder inte varken var rena hela eller nåt, samt att han luktade bakis, MEN han var fantastisk och hade ett underbart leende. ”I am a free man”, ropade han med jämna mellanrum. -Nu ska jag upp till marknaden och sjunga, och så visade han mig hur han satte hatten framför sig, på gatan och satt och sjöng, och att han brukade tjäna 50 E på en timma på detta sätt. Vi, Jan och jag pratar ofta om honom, -han gjorde verkligen intryck på oss på sitt sätt. En riktig levnads-konstnär.

En av dagarna när vi var på väg -kom ett gäng stora delfiner och lekte runt båten, tidigare har vi sett dem på håll, men nu var det precis runt båten, man kan inte låta bli att le, man blir helt enkelt glad av dessa djur, de hoppade högt i bågar över vattnet, så man såg hela kropparna. Andra dagen såg vi tonfiskar hoppa runt båten, även det helt fantastiskt.

En annan kväll när vi var på ett ställe, hamnade vi på en pizzeria, vi var de enda gästerna förutom en kille som satt och spelade poker på nätet. Pizzerian ägdes av en man och hans fru och de kände poker mannen väl, förstod vi. Det slutade med att vi alla hade en supertrevlig kväll tillsammans. Ofta har de restaurangerna vi inte haft så höga tankar om –vart de bästa med godast mat. En superkväll. Denna hamn hade 5 000 st båtar så det är en av de största hamnar/marinor vi legat i.

Lite fakta;

Vi har legat på nästan 100 st olika ställen/marinor/städer.

Vi har legat en vecka eller mer på 6 ställen. (Koblez, La Ciotat, La Madalena, Menorca, Mallorca och Barcelona)

Vi slussade ca 185 st slussar ner till Medelhavet.

Vi gick 3020 Nm exakt, från 13 maj till 17 oktober.

Vi har har gått genom hela Europa i dessa kanaler och länder, sen utmed Franska Rivieran, Korsika, Sardinien, Menorca, Mallorca, Cabrera, Ibiza därefter över till fastlandet och norrut utmed Spanska och Franska kusten –till hit vi är nu Port St Louis.

Vi, eller rättare sagt Jan har fört loggbok på allt, är det någon som vill ha tips eller har frågor om något –hör gärna av er.

Vi vill tacka er alla som hört av sig under resans gång, det har varit jätteroligt att få hälsningar här på bloggen.

Vi hoppas också att ni uppskattat bilderna vi lagt ut, och det vi berättat kanske har fått någon att dra på munnen… Tokiga saker händer hela tiden och det är det som är så roligt, ingen dag är den andra lik.

Nu tackar vi för oss för den här gången,

Eva och Jan

PS bloggen kommer finnas tv så om någon vill skriva något -är ni välkomna.

2015-10-11 Spanska kusten

Vi tog som sagt, en sväng förbi Ibiza, några av er såg säkert bilder vi lade ut därifrån på Facebook, tidigare. Vilka segelbåtar och motorbåtar, oavgjort de största vi sett hittills. När vi fyller på vår båt med vatten använder vi vattenslang, medan de använder typ ”pipelines” in i sina båtar med diesel och vatten. Jag tänker alltid ”vad jobbar folk med, som har råd med dessa jättebåtar”, vi ser servicefolk som städar och tvättar båtarna samt personal som lagar mat och dukar. Vi hörde om en båt i hamnen, den hade 23 anställda på båten och 12 gäster. Bredvid oss i den marinen vi låg, hade nästan varenda båt, personal som städade båten åt dem, även mindre båtar, i vår storlek.

Ja ja nog om det.

Efter Ibiza gick vi över till spanska fastlandet, det tog många timmar. I slutet brakade blixtrar och dunder igång och vi drog på extra för att komma undan, inte roligt när blixtarna slår runt omkring. Allt gick iaf bra och när vi kom in i marinan kom regnet och då pratar vi REGN, som om någon stod med en högtryckstvätt och sprutade –helt galet. Vi fick snabbt hitta kapellet i båten, det har varit nedstuvat sedan kanalerna -och upp med det, men det var mycket som hann bli genomblött.

Vi har gått utmed spanska kusten, Costa del Azarv/Costa Doradaoch kom till Barcelona på söndagen den 4 okt. Vi gick ganska hårt och låg i stort sett i olika städer varje natt, det var en tuff vecka pga av hög sjö och sista dagarna gammal sjö, trots ingen speciell vind. Man blir trött av att sitta och parera hela tiden, svårt att göra något vettigt, ännu svårare att göra något nere i båten -och sist men inte minst timma efter timma med motorljudet.

Vi är båda beklämda över hur många fiskebåtar som ligger utmed kusten, nätflaggorna tar aldrig slut och de trålar i de oändliga –dag ut och dag in. Det kan ju inte finnas en chans för fisken att föröka sig. Långa band i havet ser vi, där de trålat, havet får en annan färg där botten rivs upp.

Vi har ju hört att fisken i Medelhavet minskar, och vi förstår nu, att det är därför vi så sällan ser delfiner. Det gör verkligen ont att se alla dessa fiskebåtar systematiskt förstöra bottnarna helt utan respekt, -känns det som..

Vi har ju varit i några spanska städer utmed kusten nu och vi blir gång på gång förvånade hur dessa städer med sina fina marior, restauranger och nattklubbar är helt tomma. Precis som när vi började vår resa i maj och vi var ensamma i marinorna –är det likadant nu, endast ett fåtal gästbåtar och absolut inga svenska båtar.

Så kom vi till BARCELONA, vilken stad. Vi skulle få besök av min dotter Victoria och hennes man Andreas och deras son Loui, mitt första barnbarn. Jag har fått en ny kompis, vilken liten kille Loui är, redan så mycket attityd/personlighet, fantastiskt att få tillbringa en hel vecka med honom, han var ju bara 9 dagar när vi gick i maj, givetvis lika roligt att umgås med dottern och svärsonen.

I Barcelona var vi 8 dagar och umgicks, vi låg på två olika marinor, 2 nätter på en trist och tråkig och resten på en topp marina mitt i centrum. Här kom typ en golfbil och hämtade en, -om man ville bli körd till duschen eller gymmet inom hamnområdet, ja då ringde man bara ett nummer.

Vi var på tangokväll en kväll, samt en väldigt omtyckt fiskrestaurang där man beställde skaldjur och fisk direkt från en kille bakom en disk, innan man satte sig. Man fick ett nummer och så var det bara att vänta på att kockarna ropade upp det numret och fisken var klar, superfärskt, gott och annorlunda.

Vi var även på historiska museet en em, jätteintressant, speciellt avdelningen om andra världskriget. Vi promenerade mycket och det är verkligen en stad med mycket att se, Jan och jag bokade en sådan där cykel där killen satt bakom och vi framför när han cyklade, han tog med oss runt och berättade massa intressanta saker, på perfekt engelska –tack och lov. Mycket smidigt sätt att snabbt få en överblick över det viktigaste.

I morse lämnade våra gäster och tog flyget hem till Göteborg, det blir alltid väldigt tomt när man haft folk i båten. Idag fortsatte vi norrut utmed Costa Brava kusten och ligger i natt i en mysig stad som vi inte kan uttala namnet på Sain Feliu de Guioxls. Vi gick en promenad som vanligt när vi kom fram, alltid kul att iaf hinna se centrum i städerna vi passerar, härligt att se att det är så mycket spanjorer på stan, spanjorerna är ute med hela familjen på matställen och lekplatser, unga som gamla, fast det är mörkt. Det är lite annorlunda än hemma där sitter vi framför TVn och barnen framför datorer och eller andra dataspel.

Vi är den enda båten som inte tillhör hamnen, kändes också som om vi var de enda turisterna också när vi gick omkring i staden. Hösten är på gång och det är kyligare, men dagarna är helt ok, ca 23 grader och i vattnet fortfarande runt 22 grader. Vi är inte speciellt påklädda utan går i shorts, men många har jackor och stövlar på sig!! Misstänker att det ganska mycket kallare i Sverige.

Nu närmar sig också vår resa sitt slut, vi har ca 200 Nm framför oss, innan vi når Port St Louise, där vi ska vara senast den 22 okt. Nu ser vi att en Mistral är på väg och vi kommer troligen få ligga still och vänta ut den, så vi håller tummarna att den snabbt går över.

Jag flyger hem den 23 okt och Jan den 29 okt, båten lastas den 28 okt och väntas till Sverige efter ca 3 dagar, den kommer ligga som vanligt på Torslanda Lagun, -men än har vi ett tag och detta brev blir ett av det sista.

Skepp och boj,

2015-09-24 fortfarande Mallorca ”finns det sandstränder på Mallorca??”

Nu var det en tid sedan vi skrev.

Vi hittade en bra marina på Mallorca med vettigt pris och har varit här ett tag. Här finns en stor matbutik, duschar, vatten, sop, el allt vi behöver, samt hjälpsamma ”marineros”.

Jan s syster Karin kom i veckan, vilket livar upp en del, kul att höra vad som händer i Sverige bla, Karin hade med sig svensk choklad, pepparrot (som jag beställt), svenskt snabb kaffe, korsordstidningar (som jag också beställt) och härliga veckotidningar, Jan saknade dock segeltidningar.

En dag hyrde vi en liten Opel, som vi tog oss runt med. Vi skulle hitta alla guldkorn på västra sidan, vi körde uppe i bergen vilket var häftigt, fantastiska vyer. Vi stannade till i en by och fikade och drack hemgjord lemonad, -annorlunda smak men gott. Vi hade bestämt att åka och bada i någon fin vik och hade alla broschyrer med oss, där vi skulle kunna se var dessa fanns, tyvärr tog vi aldrig fram broschyrerna, så vi hittade inte en enda fin vik eller vettig badstrand!! Vi körde och körde och körde…. vi hittade knappt hem till marinan –vi var tvungna att tanka extra… just då kände vi inte någon glädje, men ikväll när vi pratar om det, skrattade vi gott.

Tidigare i veckan kom det över en svensk kille Harald och pratade –han bjöd över oss på en öl (han har en Svan 65). Vi gick över och träffade hans kompisar riktigt trevliga killar med massa roliga historier från tidigare segeläventyr mm.

Mallorca precis som Menorca är en härlig ö och vi har nu njutit här några veckor. Imorgon fredag den 25 september, tänkte gå till Ibiza några dagar, innan vi ta oss över till spanska fastlandet och seglar utmed kusten upp mot Barcelona, där vi på söndag den 4 oktober får besök igen i båten. Min dotter, och hennes man och lilla Loui kommer och ska vara med oss en vecka, spännande, Loui blir den yngsta besättnings-medlemmen i haft på båten hittills.

Skepp och boj.

 

2015-09-08 Spanien / Menorca / Mahon se bildarkivet

Vi är sedan några veckor på Menorca och just nu i staden Mahon. Vi har gått runt nästan hela ön och badat i många härliga vikar och laguner med turkosblått vatten. I Mahon dessa dagar är det La Fiesta och det är en helt sjuk begivenhet, jag ska strax berätta.

Man vet ju att Spanien har tjurfäktning och tillfällen när man kastar tomater på varann och tjurar som släpps ut på gator som i La Tomatina i Bunol, La Fiesta är nåt åt det hållet.. I dagarna tre firar man nu, måndag tisdag och onsdag och butikerna stängs tom matbutikerna, vissa butiker sätter även upp playwood-skivor/träskivor framför butiksfönstren. Jan frågade varför de gjorde så, till en spanjor, och fick till svar att pga att folk är så fulla, urinerar och är allmänt oaktsamma, är det billigare att anlita hantverkare för att förebygga, än att köpa nya fönster osv efteråt. Vi har försökt läsa oss till vad som ska ske, dessa dagar, men inte blivit speciellt kloka. De ska i alla fall drickas mycket, verkar vara en nationaldryck -Pomada och det säljs överallt, det smakar som gin och tonic.

På måndag dag, var vi upp i centrum och kollade, då höll man på att lägga sand på flera gator, mycket sand, pga vad som skulle hända på kvällen.

Vi gick upp i god tid på kvällen för att hitta en bra plats att stå på, återigen hur mycket folk som helst i alla åldrar. När vi väntat jättelänge efter utsatt tid kommer dom, ryttarna på sina stora svarta och eller vita hästar, ryttarna -jättesnyggt klädda och hästarna vackra och välskötta. Ryttarna kom i en lång rad och de skulle få hästarna att ställa sig på bakbenen eller ännu bättre gå på bakbenen, så att människorna ska kunna klappa hästarna på hjärtat!!!!!

Absolut inga staket någonstans, hästar, barnfamiljer, fulla ungdomar, gamla och unga i en enda röra, runt dessa stora djur. Hade aldrig fungerat hemma. Vid sidan om fanns sjukvårdare och bår och ambulans om något skulle hända. Detta på gick säkert 1 timma och folk var som galna, ju högre ryttaren fick sin häst att stegra desto högre applåder.

Innan hästarna kom, när vi stod och väntade, kom GIGANSTISKA dockor, (människor inuti) de var nog en 5-6 m höga, lite scary faktiskt, vi har försökt få fram varför, men inte lyckats förstå vad någon förklarat ännu.

Ikväll gick vi upp till centrum igen för det skulle vara hästkapplöpning mitt i stan!! Massor av folk kantade den låånga gatan mitt i stan -och halmbalar var utplacerade vid varje lyktstolpe (om någon skulle rida in i). Massa poliser, ambulans och TV var på plats. Så börjar poliserna tuta att folk ska hålla sig till sidorna och två av dessa svarta jättehästar med ryttare kommer i högsta fart. Man stod så nära att man kunde nuddat dem. Sen släppte man på två och två och två som tävlade mot varann genom att galoppera gatan fram –utan ett enda skydd på sidorna. Så galet tyckte vi båda.

Alldeles innan kvällens happening med hästkapplöpning, började det åska, blixtra och regna ordentligt.. lite synd för det skulle vara lite mer grejor senare, men vi valde att rusa till båten.

Vi har ju inte haft något regn att tala om sedan vi seglade iväg den 13 maj, så vi har ingen rutin på att stänga fönstren i båten -det var rätt blött därinne när vi kom hem.

Skepp och galopp

Ni måste titta på bilderna vi tagit från La Fiestan.

2015-08-31 Menorca viken Illa d´en Colom på boj

Nu har vi varit på Menorca i drygt en vecka, vi passade på att hyra bil för att få se ön även innifrån (3 dagar), kul. Jan fick köra, vi har inte åkt bil sedan 13 maj i år, men det gick bra, en liten Renaualt Megane med AC, tack och lov. Vi körde runt och kollade in potentiella vikar och gamla stenhögar som tydligen var stort här, samt mycket annat.

Vi har legat hela veckan i den stora Marinan i Mahon, vid 2 olika pontonhamnar. Den ena kostade 63 E/natt, då fick man el, vatten och kunde kasta skräp, samt en painriche varje morgon. Den andra kostade 42 E/natt och där fanns bara möjlighet att kasta skräp –samt painriche varje morgon.

Vi lämnade dessa pontoner efter en vecka och gick utmed kusten och i morse tillbaka till Mahon för att bunkra (handla mat). -Gissa vad som hände då?

Vi fick inte lägga till vid pontonerna, för att ta dingen in och köpa mat, vi fick inte lägga till vid tappstationen (trots att vi tankat diesel för stora pengar) för att springa över en väg och köpa lite mat. Det finns alltså ingenstans för oss att ”parkera/lägga till” för att kunna köpa mat i HELA MAHON, gissa om vi var frustrerade. Vi ringde marinan vi legat vid, i en vecka, och frågade om vi kunde få lägga till 1 – 2 tim för att kunna köpa mat, men NEJ ”den tjänsten hade de inte” … Jan ringde upp efter jag ringt och var riktigt irriterad, men svaret var fortfarande NEJ.

Tillslut hoppade jag av båten i farten, vi tappstationen, och körde Jan omkring i bukten medan jag sprang de 50 m över en väg till en liten butik och provianterade så gott det gick. Ensam. När jag hoppar av båten vid tappstationen, står killen som sagt nej, till att vi skulle få ligga en kort stund, medan jag handlar (det var förresten ingen annan som skulle tanka och det fanns gott om plats) och tittar på… Jag är hungrig, trött och jättearg på hela Mahon nu, så jag säger till killen, Thank you for nothing!! Medan jag går med arga steg mot butiken –jag hör honom svara något och Thank you for nothing… När jag kommer in i butiken möts jag av två jättetrevliga kvinnor som hjälper mig att hitta det jag behöver. När jag kommer tillbaka till tappstationen står han med ryggen mot mig, och Jan kommer upp med båten i en bredsladd 0och jag hoppar på i farten med 3 kassar mat. Det var nog en syn..

Det är värre än centrum i Göteborg –när man ska parkera, -här finns inte en chans att spontanparkera -i denna, en av världens största naturhamnar, utan att betala för ett helt dygn.

Efter detta går vi iaf till en jättefin naturhamn och vi läser i våra pilots att det finns bojar utstta –för att man vill skydda botten. Toppen tycker vi och hittar en ledig boj, känns gott att ligga säkert över natten, -vad händer då?? Jodå det kommer en marina kille från ingenstans i en båt och frågar oss om vi ska stanna över natten, jo säger Jan, ok det kostar 29 E/natt här svara killen… Allt kostar verkligen pengar och det känns inte roligt, det förtar en hel del. Givetvis visste vi att det skulle kosta men …

Jag sade nyss till Jan att jag är glad att vi tar hem båten, för det kommer inte bli bättre nästa år och framåt i tiden. Nu har det förvisso varit högsäsong här och den är tack och lov över imorgon den 1 sept och då kommer priserna sjunka lite, har vi fått veta. Vi var ju på väg mot östra Medelhavet och där ska priserna vara mer humana, men det får vi får ta det ett annat år.

Menorca är i alla fall en fantastisk ö, här finns så mycket att se och det är vackert grönt på ön i kontrast till blå laguner med turkosblått vatten. Havet mäter 29,2 grader, luften 30-35 grader.

Eftersom vi lagt om rutten har vi gott om tid, och ska vara på Mallorca och Palma först den 14 september, då Jans syster Karin mönstrar på och ska vara med oss några veckor, det ska bli skoj, så vi tar det lugnt nu. Sen ska vi ta oss över till Spanien och spanska kusten och Barcelona –där min dotter Victoria, svärsonen Adde och Louie kommer. Gissa om jag väntar på det??

Skepp och boj

2015-08-24 Sardinien/Alghero till Menorca/Mahon ..bläckfisk i sittbrunnen.. glöm inte titta i vårt bildarkiv

..morgonen efter vi anlänt ropar Jan, Eva kom och titta!! I sittbrunnen bakom ratten var det en svart kladdig sörja, även runt om. Vi hade ju bara varit i hamn sedan vi kom vid 3- tiden på morgonen. Vi fattade ingenting, hur hade denna bläckfisk som det var, kommit in i båten?? Tack och lov var den död. Vi pratade med hamnkillarna om de hört om andra båtar blivit utsatta för ”vandalism” -men nej de var lika förvånade som vi. Tillslut kom vi fram till att det kan ha varit en fågel som släppt eller tappat den i sittbrunnen. Konstigt. Faktum är att när jag skulle somna efter vår långa överfart tyckte jag att jag hörde en jolle runt vår båt, men jag hann att somna innan jag kollade upp det.. vi vet alltså inte hur den kom dit. Ett mysterium alltså.

Nu var det ett tag sedan vi skrev något, det beror dels på att vi haft våra söner här i ett par veckor samt att vi inte haft bra uppkoppling med Wifi.

-Gissa om det är tomt nu när killarna åkt? Det blev plötsligt mycket tystare. Det kändes som mitt hjärta skulle brista när vi kramades hejdå Jacob och jag.. ja jag vet att det låter töntigt men så var det, och ja jag vet att vi snart är hemma och jag får träffa mina barn och barnbarnet då, men jag fick en sådan hemlängtan.

Killarna mönstrade på i Korsika och mönstrade av i Alghero/Sardinien, däremellan hann vi med en hel del, bla låg vi inblåsta i La Maddalena pga Mistralen. Det är dock ett känt ställe, så det gick väl ingen nöd på oss. Killarna var ute i stort varje kväll/natt och hade det rätt gött tror vi iaf. När vi kom till Alghero hade Jacob varit här för 2 år sedan och visste en fantastisk restaurang mitt på Sardinien, sagt och gjort vi bokade en taxi och åkte dit och åt, all mat var producerad på gården, där fanns alla möjliga djur, jag tror vi fick in över 20 olika rätter, fantastiskt ställe.

Ni som följer vår blogg såg att vi lagt om vår rutt och vi kommer inte gå till Grekland och lägga båten utan gå mot Menorca, Mallorca och Spanska kusten istället och sen ta hem båten. När killarna mönstrat av tänkte vi ta oss till Menorca och vi hittade redan dagen efter ett väderfönster och drog vid 16.00 tiden på fredag em, det var väldigt lugnt så det blev mycket motor, först sista natten slog det till med vindar på 12-14 m/s, båten kändes som ett äggskal, även om denna båten är känd för att ta sjö bra. Allt gick bra och vi kom säkert i hamn.Det var jätteskönt när vi äntligen såg inseglingsfyrarna på natten och tillslut kunde få lägga till och få sova. Det är jobbigt att nattsegla tycker jag när man endast är 2 personer, jag är ingen nattmänniska gillar inte att gå ur sängen och ställa mig att styra flera gånger mitt i natten. Att som våra vänner ge sig ut på en 20-25 dagars lång segling utan att komma i land är inte min grej alls faktiskt, Jan däremot skulle inte backa för det.

Nu ska vi utforska Menorca sen Mallorca och ev Ibiza därefter spanska kusten innan det bär av mot Port Napoleon eller Port St Louis för avmastning och pålastning på lastbil för leverans av båten till Torslanda Lagun –innan 1a november.

Fortsätt gärna att skriva till oss det är såå roligt att få info från Sverige. Se under rubriken kontaktuppgifter där finns även mailadress om man inte vill skriva på bloggen.

Skepp och bläck.

 

 

2015-08-11 Portopollo – Bonifacio vidare mot Sardinen

Nu har våra killar Victor och Jacob, kommit hit till oss på båten här i Korsika, de ska stanna i 2 veckor. Så mycket bagage, min Jacob packat med sig… puh, Victor har en mer moderat packning, men det är ändå mycket, jisses vi har ju svårt få plats innan, nu är här verkligen överfullt. Det är dock väldigt roligt att de är här och vi skrattar mycket, kul med lite nya ansikten än mitt eget och Jans… Vi har för ordningens skull bestämt att vi är 2 team, som tar hand om maten och disken -varannan dag. Ska bli spännande och se hur det går, far och son i ett -och mor (jag) och son i det andra. Det var lite protester när vi / jag bestämde det men –det går överJ, ser fram emot att slippa laga mat varje dag nu under dessa veckor, samma gjorde vi när Petra och Niclas var här samt när vi hade gäster för en tid sedan.

Ikväll ligger vi på svaj utanför Portopollo, och vi ser en låång badstrand inåt land, rätt öde, inga hotell -möjligen ett hus –ändå ville killarna ta dingen och åka dit nu på kvällen, våra vänners son Wille följde med. Nu kommer mörkret och jag kommer inte kunna lägga mig förrän de är tillbaka i båten igen. De kom hem och allt hade gått bra.

Många av våra vänner har ju varit i Frankrike och har både ros och ris att säga om detta land. Vi märker dock en stor skillnad från Sverige och tex Tyskland, här råder ordning och reda, på gator och torg. I Frankrike är många av de ställen vi besöker skräpiga och smutsiga, hemma verkar vi kunna det där med sortering bättre, det märker vi inte av här, allt kastas i samma binge, att stå på med motorn på hur länge som helst ser vi också mycket, hundbajs på gatorna i mycket större utsträckning än hemma. Tyvärr upplever vi heller inte att de är speciellt serviceorienterade, kan man inte språket ”får man skylla sig själv”, är en känsla man ofta får, givetvis finns det undantag och vi träffar många trevliga fransmän också.

Vid ett tillfälle när vi träffade en trevlig för ovanlighetens skull engelsktalande kvinna frågade jag vad det beror på att de inte kan eller vill prata engelska. Kvinnan svarade att de åren de läser engelska i skolan är få och ofta är lärarna usla på engelska och engelska uttal –samt att alla engelska program dubbas till franska –så de hör nästan aldrig engelska , tom när Obama håller tal –dubbas det till engelska berättade kvinnan, inte så konstigt att de inte gillar att tala engelska.

Några dagar senare.

I dag lämnar vi Bonifacio som ligger väldigt speciellt insprängt i bergsmassiven, (se bilder) och Frankrike ett tag och seglar till Sardinien och Italien, ska bli kul. När man är ute så länge, på samma plats –så som vi är nu, hinner man verkligen insupa landet och få en i alla fall liten känsla för hur det är –i alla fall i marinorna

Skepp och koj

2005-08-05 Calvi Korsika kung Carl Gustav och drottning Silvia

…ju närmare vi kom St Tropez, -ju mindre blev vår båt, vi är bara obetydligt större än yatcharnas följebåtar här. Båtarna har personal som springer omkring med walk i talkies, i luften kretsar helikoptrar –värsta James Bond känsla. Jag tog rätt många kort på en båt och då sade Jan, att det är kanske bäst att sluta med det, om det är någon kändis eller något, så de inte kommer och tar vår kamera, -som vi vore ”värsta” paparazzi fotografer.

Vi bestämde oss iaf för att inte gå in i St Tropez utan gick 10 min ”längre in” i viken och till hamnen och staden Port Grimaud, där vi läst att det ska se ut som i Venedig. Nedan information om staden, hittade jag på nätet -den är absolut värt ett besök.

”KANALSTADEN PORT GRIMAUD Port  Grimaud – en nybyggd stad Längst inne i St Tropez-bukten ligger den lilla hamnstaden Port Grimaud, känd som Frankrikes eget Venedig och en av landets mest besökta turistattraktioner. Staden, som skapades på 1960-talet av Francois Spoerrey på träskmark vid floden Giscle, är helt bilfri och här kan de boende ha båten parkerad vid sin egen terrass. Husen är omkring 2500 till antalet och de är byggda sida vid sida i gammal provencialsk stil och färgsatta i vackra färger. Det är meningen att staden skall påminna om ett fiskeläger. Över kanalerna går små pittoreska broar som länkar samman öarna med varandra. I Port Grimaud finns bland annat två torg, affärer, restauranger, kaféer, postkontor och en egen kyrka och varje vecka även en marknad.”

Efter 1 natt i Port Grimaud var vindarna äntligen gynnsamma för vår överfart till Korsika. Ca 110 sjömil som tog 21 timmar varav 4 timmars bra segling, resten gick vi för motor.

Jag är så imponerad av vår motor, som den fått jobba, sedan vi lämnade Långedrag den 13 maj, tänk alla kanaler genom hela Europa… inte ett enda problem, peppar peppar.

Vi har tagit jättefina bilder från natten, detta var min första nattsegling. Vi körde 2 timmarspass, så den ene kunde vila sig medan den andra körde. När jag styrde, mitt pass på kvällen, var det helt tomt inget land någonstans – inga båtar, bara blått hav och blå himmel, det var otroligt – även natten när det var fullmåne, månen lyste upp havet och det var som en upplyst aveny framför båten, –men de häftigaste av allt, var UBÅTEN, som plötsligt dök upp ca 10 m från båten, plötsligt kommer den upp och den hade en fena och blåste ut vatten, det var ingen ubåt utan två valar, vi tror säkert 10 m/styck. Vilken upplevelse. Se gärna vårt bildarkiv, vi lyckades faktiskt ta några kort, -det hann vi dock inte, med delfinerna och svärdfisken.

Våra nyfunna svenska vänner Ulla och Peter, som vi träffade i början av vår resa, på kanalerna, kom också hit igår. Jätteroligt att stämma av varandras erfarenheter från dessa veckor, de är på väg till Grekland, medan vi är på väg till Mallorca och Menorca så småningom. De ska också vara bort ca 6 månader.

Vi har, som ingen vet än, gjort en stor förändring i vår ursprungliga planering, vi kommer inte segla till Grekland och inte låta båten ligga kvar i Medelhavet –utan vi kommer segla till Balaearerna/Spanien sen tillbaka till Frankrike och därifrån transportera båten hem på lastbil.

Allt är i alla fall bra med oss, och vi njuter av Medelhavets sol och värme, havstemperaturen ligger mellan 26 – 28 grader och i luften är det mellan 34 -38 grader i skuggan och på natten går det ner till runt 28 -30 grader, vindarna är ungefär som en hår blås på högsta läge, jättesköna.

OBS ikväll när vi granskade bilder vi tagit och som vi ska lägga ut såg vi att vi tagit kort på kungaparet. På vägen in till St Tropez häromdagen kom en svensk jättefin båt och som svensk brukar man heja på varann, det gjorde inte denna båten. Jan sade att det kunde varit Prins Carl Philip -för han de hade hus här i området. Döm om vår förvåning när vi ikväll ser att det är kungaparet som är ute kör och det är kungen som kör, titta gärna på våra bilder. Lite häftigt ändå..

Skepp och blått.

 

 

2015-07-29 Porquerolles bilder kommer

Fransmännens 3 paradisöar är Porquerolles (350 åretruntboende), Port Cros och Le Levant de kallas också Rivierans Guldöar. Vi kom hit i eftermiddags till ”Porr-kö-roll” som det ska uttalas. Vi har läst på lite om öarna och det är ”fransmännens Möja” citat från SvD. Här finns allt man kan önska.

På väg hit ringde vi flera gånger från båten och försökte få kontakt med ”capteneriet” för att höra om vi får plats i marinan/hamnen, men utan resultat, när vi närmade oss kom de dock  ut med captenerie-båt och mötte upp oss -och vi fick boj 5 -att lägga till vid. Skönt, för det blåser fortfarande rätt rejält, Mistralen har fortfarande inte släppt helt, alternativet hade varit att ligga på svaj vilket är osäkert än. Vi lämnade La Ciotat i morse i ren desperation, vi stod inte ut längre i en och samma hamn.

Väl tillrättalagda vid boj 5, säger Jan att vi tar dingen in till byn, här ligger en massa båtar -och färjor går och kommer med turister hela tiden, vi kände att vi ville se och uppleva lite tempo, allt går bra och vi lägger dingen vid några fiskebåtar.

Vi vet ju alla, att vi har olika kroppsdelar, i detta fall rörde det sig om min mage och tarm vs min hjärnan. Jag känner på några minuter hur jag börjar må riktigt dåligt i magen, precis när vi kommit iland… Jan är positiv och på G och vill att vi ska gå in en botanisk park eller nåt och jag känner desperat att min mage vill gå på en toa, men min hjärna vill också gå på botanisk trädgård… toan vinner denna kamp, då säger Jan, vi tar en fika istället, på fiket har de en toa också… jag får in kaffe och pannkaka med Nutella.. nu vill Jan gå på promenad –men nu kräver jag -kör mig till båten. Magsjuk!!

Inte mycket vettigt skrivit denna gången, de värsta är över nu tack och lov. Nu väntar vi in vindar som ska hjälpa oss att komma de ca 110-120 sjömilen över till Korsika.

Skepp och koj.

 

2015-07-24 La Ciotat (Franska Rivieran) (gå gärna in på bildarkiv också)

-Vi har Tornerspel framför båten i hamnen precis nu. Det är två båtar, en blå och röd som i aktern har en rätt ordentlig förhöjning och på denna står en person, med tjockt skydd på framsidan och med en lång käpp=lans i handen, båtarna går sen mot varann och båda höjer sina lansar och trycker mot motståndarens bröst -och en av dem ramlar i vattnet , vi skrattar gott, det är ju inte kallt att ramla i så det gör liksom inget och det ser onekligen kul ut.

-Häftigt nu kom det större killarna på båtarna -ska bli kul att se, ser lovande ut.

Idag har det varit ännu en obeskrivligt varm dag. Jan håller på med lanternorna som inte fungerat 100%, men som måste fungera, när vi går över till Korsika, en tur på mellan 20-25 timmar i ett sträck, själv har jag försökt gömma mig från solen i båten, i mataffären på turistbyrån eller varsomhelst där de har AC. Jag har aldrig uppskattat AC så mycket som nu. Att sola är det ingen av oss som är det minsta intresserade av. Vi hade gäster från Sverige häromdagen och det tyckte vi såg ut som ”svarta”. Vi har ju varit ute varje dag, i snart 3 månader -det kanske beror på det..

Vi kom hit till La Ciotat igår sen eftermiddag och hade tänkt gå idag med vädret spådde storm/starka vindar ev Mistralen imorgon och då tänkte vi att vi ligger kvar. Det är inte helt lätt att få plats, igår när vi gick in i Cassis som ligger ca 1 tim härifrån sade hamnvakten att ”vi inte får plats och att det borde vi veta att man måste boka plats samma morgon kl 07.00”. Det blåste ca 12 m / s, det är helt öppet hav och rejält stora dyningar -men det var bara att lämna och ge sig iväg ut ur Cassis hamnen och ut på havet igen. -Hur ska man veta allt? -Det är vår 1a vecka i Medelhavet och det finns många oskrivna regler som ”alla” verkar veta.

Vi var på en liten ö utanför Marseille i veckan och visste att våra vänner Ingemar och Marie i Va Frölunda, skulle vara i området någon gång dessa veckor. Helt otroligt de hade sin mellandag i Marseille just denna dagen. Vi lättade ankar och gick in i M. och hämtade dem -sen ut och lade till i en underbart turkosblå vik, där vi åt och badade och umgicks, Nicklas och Petra som är med oss 1 vecka, var givetvis också med. På kvällen var vi alla ute i Gamla Stan i Marseille och åt en mycket god middag, som Hanssons propsade på att få bjuda på. Citat Marie på middagen ”det var den bästa dagen i mitt liv” -ja det kändes fantastiskt lyxigt att få umgås med några av våra goda vänner i vattnet på Rivieran. Höll på att glömma, torget (som där vi valde att äta på och där det låg ett antal restauranger) lutade ganska bra och det var väldigt lätt att borden rörde sig och då fick ju den som satt med ryggen nedåt allt i knät, i detta fall var det Jan..

I höst ser vi fram emot besök från våra söner Jacob och Victor, Jans syster Karin och kusinen Johanna samt Victoria, Adde och Loui.

Skepp och stoj.