Ytterligare en vecka har gått och hösten är verkligen här, vi är alltså i södra Frankrike. Hit till Port St Louis/Navy Center kom vi i söndags, och här ska vi stanna nästan 2 veckor, det är här ska vi lyfta båten, masta av och lasta på lastbil för hemtransport till Torslanda Lagun i Göteborg. Under dessa veckor vi ligger här, ska vi göra båten klar, vilket innebär mycket städande, sanering av salt, nedtagning av segel, avmastning, solpaneler ska plockas ned, targabågen skruvas av mm, sen lyfter vi upp båten och lägger den på land och fortsätter med ”underarbetet”, samt packar in mast och bommar i gladpack, -nu får vi bo i båten på land, mest Jan, för jag åker hem före honom, -att bo i båten på land innebär att inte kunna gå på toaletten och helst inte diska, då diskvattnet och toalettbesöket hamnar under båten.. -på land!! så man måste gå av varje gång man ska på toaletten, samt bära med sig disk till ett speciellt ställe, där man kan diska, betänkt då att båten står på en ställning på marken och att du måste klättra på en stege för att komma upp och ner i båten. Tur att vi båda är så pigga och unga i våra kroppar..

Allt känns lite vemodigt dessa dagar, tycker vi båda. Det var ju kallt när vi åkte i maj, och vi frös i början –sen kom ju en otroligt varm sommar som varade fram till för ca 1 vecka sedan, och vi –främst jag led mycket av värmen –och nu är det kallt igen, känns som ett kretslopp har slutits liksom.

Måste få berätta lite av det som hänt efter min dotter och man, mönstrade av. Vi fortsatte norrut som vi skulle och var tvungna till för att hinna, det var ganska okej dagar, ibland bättre segling och ibland sämre pga väder och olika/fel vindriktningar.

En av kvällarna kom en av mina goaste väninnor Evelyn, med följe, på besök i båten i Port Saint Cyprien, så trevligt det var. Kul att få lite uppdatering om och från Sverige. Dagen därefter hyrde vi bil och bilade runt utefter kusten, och upp i bergen, mäktigt. Vi köpte gott vin utmed vägen – det var inte billigt, men det tänker jag att vi ska smaka när Jan är tillbaka nästa vecka och vi sitter hemma i vardagsrummet och ”pustar ut”…

Aaa jag måste få berätta, vilken speciell man vi träffade i en marina, vi hade precis lagt till och skulle gå in och betala som man gör. Vi gick då förbi en liten segelbåt som såg ut som ett vrak, i aktern på den hängde en tamp och i den satt en dinge/gummijolle fast, som låg i marvattnet, bäst före hade gått ut, för säkert 20 år sedan, båda båtarna såg miserabla ut. Vi trodde det var ett vrak och funderade tillsammans, hur den kunde få ligga i denna stora och så eleganta marina!! När vi så står inne på hamnkontoret kommer en man, med hatt, scarves, kavaj, byxor och ”finskor” in, -och fram till mig och frågar ”är det ni som ligger i båten bakom mig, och pekar mot våra båtar” samtidigt som han tar min hand och kysser den. (En sådan gentleman tänker jag. Han såg verkligen ut som en äkta fransman.) Ja det är vår båt svarade jag, -då är det din båt som ligger framför?? Ja svarade han och babblade på –han kunde engelska, vilket är unikt för fransmän.

Sen hände massa konstiga saker, när vi kom ut på bryggan ville han att vi skulle titta in i hans båt. Gissa om man var nyfiken.. Sagt och gjort, vi gick i båten och ner i den lilla sittbrunnen med rosa/lila plysch dynor!! -och tittade in i hans båt. -Gissa hur det såg ut?

Hela tiden är han så himla go och glad och positiv. Sen ville han att vi skulle hjälpa honom få upp dingen/jollen, -Jan, jag och han (minns inte vad han hette tyvärr) slet, den var ju full med vatten, samt att underdelen var full med snäckor, det var ur tungt, och när man drog i repen lossade fästena, det gick bara inte.  (se bilder i bildarkivet)

Då skulle vi ta kort tyckte han, fram med en kamera och tog massa kort på oss, fram och tillbaka. Samtidigt sjöng han franska låtar och frågade oss hela tiden om vi inte kände igen dem. När han höll på som mest, tappade han i sina röda runda -och som jag tror läsglasögon i vattnet, varpå han kastar sig ner på mage, på bryggan för att försöka hinna fånga dem –men tyvärr. Inga problem sade han, jag dyker ner sen och hämtar dem, (troligtvis inte tänker jag) sen ramlade klockan av armen.. –klockarmbandet gick av, men som tur var hamnade inte den i vattnet i också. Hela tiden hade han en cigarett i mungipan som han tog in och ut, den var helt blöt, jag var så fascinerad av denna ”fimp”. Tillsaken hör att hans kläder inte varken var rena hela eller nåt, samt att han luktade bakis, MEN han var fantastisk och hade ett underbart leende. ”I am a free man”, ropade han med jämna mellanrum. -Nu ska jag upp till marknaden och sjunga, och så visade han mig hur han satte hatten framför sig, på gatan och satt och sjöng, och att han brukade tjäna 50 E på en timma på detta sätt. Vi, Jan och jag pratar ofta om honom, -han gjorde verkligen intryck på oss på sitt sätt. En riktig levnads-konstnär.

En av dagarna när vi var på väg -kom ett gäng stora delfiner och lekte runt båten, tidigare har vi sett dem på håll, men nu var det precis runt båten, man kan inte låta bli att le, man blir helt enkelt glad av dessa djur, de hoppade högt i bågar över vattnet, så man såg hela kropparna. Andra dagen såg vi tonfiskar hoppa runt båten, även det helt fantastiskt.

En annan kväll när vi var på ett ställe, hamnade vi på en pizzeria, vi var de enda gästerna förutom en kille som satt och spelade poker på nätet. Pizzerian ägdes av en man och hans fru och de kände poker mannen väl, förstod vi. Det slutade med att vi alla hade en supertrevlig kväll tillsammans. Ofta har de restaurangerna vi inte haft så höga tankar om –vart de bästa med godast mat. En superkväll. Denna hamn hade 5 000 st båtar så det är en av de största hamnar/marinor vi legat i.

Lite fakta;

Vi har legat på nästan 100 st olika ställen/marinor/städer.

Vi har legat en vecka eller mer på 6 ställen. (Koblez, La Ciotat, La Madalena, Menorca, Mallorca och Barcelona)

Vi slussade ca 185 st slussar ner till Medelhavet.

Vi gick 3020 Nm exakt, från 13 maj till 17 oktober.

Vi har har gått genom hela Europa i dessa kanaler och länder, sen utmed Franska Rivieran, Korsika, Sardinien, Menorca, Mallorca, Cabrera, Ibiza därefter över till fastlandet och norrut utmed Spanska och Franska kusten –till hit vi är nu Port St Louis.

Vi, eller rättare sagt Jan har fört loggbok på allt, är det någon som vill ha tips eller har frågor om något –hör gärna av er.

Vi vill tacka er alla som hört av sig under resans gång, det har varit jätteroligt att få hälsningar här på bloggen.

Vi hoppas också att ni uppskattat bilderna vi lagt ut, och det vi berättat kanske har fått någon att dra på munnen… Tokiga saker händer hela tiden och det är det som är så roligt, ingen dag är den andra lik.

Nu tackar vi för oss för den här gången,

Eva och Jan

PS bloggen kommer finnas tv så om någon vill skriva något -är ni välkomna.

2015-10-11 Spanska kusten

Vi tog som sagt, en sväng förbi Ibiza, några av er såg säkert bilder vi lade ut därifrån på Facebook, tidigare. Vilka segelbåtar och motorbåtar, oavgjort de största vi sett hittills. När vi fyller på vår båt med vatten använder vi vattenslang, medan de använder typ ”pipelines” in i sina båtar med diesel och vatten. Jag tänker alltid ”vad jobbar folk med, som har råd med dessa jättebåtar”, vi ser servicefolk som städar och tvättar båtarna samt personal som lagar mat och dukar. Vi hörde om en båt i hamnen, den hade 23 anställda på båten och 12 gäster. Bredvid oss i den marinen vi låg, hade nästan varenda båt, personal som städade båten åt dem, även mindre båtar, i vår storlek.

Ja ja nog om det.

Efter Ibiza gick vi över till spanska fastlandet, det tog många timmar. I slutet brakade blixtrar och dunder igång och vi drog på extra för att komma undan, inte roligt när blixtarna slår runt omkring. Allt gick iaf bra och när vi kom in i marinan kom regnet och då pratar vi REGN, som om någon stod med en högtryckstvätt och sprutade –helt galet. Vi fick snabbt hitta kapellet i båten, det har varit nedstuvat sedan kanalerna -och upp med det, men det var mycket som hann bli genomblött.

Vi har gått utmed spanska kusten, Costa del Azarv/Costa Doradaoch kom till Barcelona på söndagen den 4 okt. Vi gick ganska hårt och låg i stort sett i olika städer varje natt, det var en tuff vecka pga av hög sjö och sista dagarna gammal sjö, trots ingen speciell vind. Man blir trött av att sitta och parera hela tiden, svårt att göra något vettigt, ännu svårare att göra något nere i båten -och sist men inte minst timma efter timma med motorljudet.

Vi är båda beklämda över hur många fiskebåtar som ligger utmed kusten, nätflaggorna tar aldrig slut och de trålar i de oändliga –dag ut och dag in. Det kan ju inte finnas en chans för fisken att föröka sig. Långa band i havet ser vi, där de trålat, havet får en annan färg där botten rivs upp.

Vi har ju hört att fisken i Medelhavet minskar, och vi förstår nu, att det är därför vi så sällan ser delfiner. Det gör verkligen ont att se alla dessa fiskebåtar systematiskt förstöra bottnarna helt utan respekt, -känns det som..

Vi har ju varit i några spanska städer utmed kusten nu och vi blir gång på gång förvånade hur dessa städer med sina fina marior, restauranger och nattklubbar är helt tomma. Precis som när vi började vår resa i maj och vi var ensamma i marinorna –är det likadant nu, endast ett fåtal gästbåtar och absolut inga svenska båtar.

Så kom vi till BARCELONA, vilken stad. Vi skulle få besök av min dotter Victoria och hennes man Andreas och deras son Loui, mitt första barnbarn. Jag har fått en ny kompis, vilken liten kille Loui är, redan så mycket attityd/personlighet, fantastiskt att få tillbringa en hel vecka med honom, han var ju bara 9 dagar när vi gick i maj, givetvis lika roligt att umgås med dottern och svärsonen.

I Barcelona var vi 8 dagar och umgicks, vi låg på två olika marinor, 2 nätter på en trist och tråkig och resten på en topp marina mitt i centrum. Här kom typ en golfbil och hämtade en, -om man ville bli körd till duschen eller gymmet inom hamnområdet, ja då ringde man bara ett nummer.

Vi var på tangokväll en kväll, samt en väldigt omtyckt fiskrestaurang där man beställde skaldjur och fisk direkt från en kille bakom en disk, innan man satte sig. Man fick ett nummer och så var det bara att vänta på att kockarna ropade upp det numret och fisken var klar, superfärskt, gott och annorlunda.

Vi var även på historiska museet en em, jätteintressant, speciellt avdelningen om andra världskriget. Vi promenerade mycket och det är verkligen en stad med mycket att se, Jan och jag bokade en sådan där cykel där killen satt bakom och vi framför när han cyklade, han tog med oss runt och berättade massa intressanta saker, på perfekt engelska –tack och lov. Mycket smidigt sätt att snabbt få en överblick över det viktigaste.

I morse lämnade våra gäster och tog flyget hem till Göteborg, det blir alltid väldigt tomt när man haft folk i båten. Idag fortsatte vi norrut utmed Costa Brava kusten och ligger i natt i en mysig stad som vi inte kan uttala namnet på Sain Feliu de Guioxls. Vi gick en promenad som vanligt när vi kom fram, alltid kul att iaf hinna se centrum i städerna vi passerar, härligt att se att det är så mycket spanjorer på stan, spanjorerna är ute med hela familjen på matställen och lekplatser, unga som gamla, fast det är mörkt. Det är lite annorlunda än hemma där sitter vi framför TVn och barnen framför datorer och eller andra dataspel.

Vi är den enda båten som inte tillhör hamnen, kändes också som om vi var de enda turisterna också när vi gick omkring i staden. Hösten är på gång och det är kyligare, men dagarna är helt ok, ca 23 grader och i vattnet fortfarande runt 22 grader. Vi är inte speciellt påklädda utan går i shorts, men många har jackor och stövlar på sig!! Misstänker att det ganska mycket kallare i Sverige.

Nu närmar sig också vår resa sitt slut, vi har ca 200 Nm framför oss, innan vi når Port St Louise, där vi ska vara senast den 22 okt. Nu ser vi att en Mistral är på väg och vi kommer troligen få ligga still och vänta ut den, så vi håller tummarna att den snabbt går över.

Jag flyger hem den 23 okt och Jan den 29 okt, båten lastas den 28 okt och väntas till Sverige efter ca 3 dagar, den kommer ligga som vanligt på Torslanda Lagun, -men än har vi ett tag och detta brev blir ett av det sista.

Skepp och boj,