2015-07-29 Porquerolles bilder kommer

Fransmännens 3 paradisöar är Porquerolles (350 åretruntboende), Port Cros och Le Levant de kallas också Rivierans Guldöar. Vi kom hit i eftermiddags till ”Porr-kö-roll” som det ska uttalas. Vi har läst på lite om öarna och det är ”fransmännens Möja” citat från SvD. Här finns allt man kan önska.

På väg hit ringde vi flera gånger från båten och försökte få kontakt med ”capteneriet” för att höra om vi får plats i marinan/hamnen, men utan resultat, när vi närmade oss kom de dock  ut med captenerie-båt och mötte upp oss -och vi fick boj 5 -att lägga till vid. Skönt, för det blåser fortfarande rätt rejält, Mistralen har fortfarande inte släppt helt, alternativet hade varit att ligga på svaj vilket är osäkert än. Vi lämnade La Ciotat i morse i ren desperation, vi stod inte ut längre i en och samma hamn.

Väl tillrättalagda vid boj 5, säger Jan att vi tar dingen in till byn, här ligger en massa båtar -och färjor går och kommer med turister hela tiden, vi kände att vi ville se och uppleva lite tempo, allt går bra och vi lägger dingen vid några fiskebåtar.

Vi vet ju alla, att vi har olika kroppsdelar, i detta fall rörde det sig om min mage och tarm vs min hjärnan. Jag känner på några minuter hur jag börjar må riktigt dåligt i magen, precis när vi kommit iland… Jan är positiv och på G och vill att vi ska gå in en botanisk park eller nåt och jag känner desperat att min mage vill gå på en toa, men min hjärna vill också gå på botanisk trädgård… toan vinner denna kamp, då säger Jan, vi tar en fika istället, på fiket har de en toa också… jag får in kaffe och pannkaka med Nutella.. nu vill Jan gå på promenad –men nu kräver jag -kör mig till båten. Magsjuk!!

Inte mycket vettigt skrivit denna gången, de värsta är över nu tack och lov. Nu väntar vi in vindar som ska hjälpa oss att komma de ca 110-120 sjömilen över till Korsika.

Skepp och koj.

 

2015-07-24 La Ciotat (Franska Rivieran) (gå gärna in på bildarkiv också)

-Vi har Tornerspel framför båten i hamnen precis nu. Det är två båtar, en blå och röd som i aktern har en rätt ordentlig förhöjning och på denna står en person, med tjockt skydd på framsidan och med en lång käpp=lans i handen, båtarna går sen mot varann och båda höjer sina lansar och trycker mot motståndarens bröst -och en av dem ramlar i vattnet , vi skrattar gott, det är ju inte kallt att ramla i så det gör liksom inget och det ser onekligen kul ut.

-Häftigt nu kom det större killarna på båtarna -ska bli kul att se, ser lovande ut.

Idag har det varit ännu en obeskrivligt varm dag. Jan håller på med lanternorna som inte fungerat 100%, men som måste fungera, när vi går över till Korsika, en tur på mellan 20-25 timmar i ett sträck, själv har jag försökt gömma mig från solen i båten, i mataffären på turistbyrån eller varsomhelst där de har AC. Jag har aldrig uppskattat AC så mycket som nu. Att sola är det ingen av oss som är det minsta intresserade av. Vi hade gäster från Sverige häromdagen och det tyckte vi såg ut som ”svarta”. Vi har ju varit ute varje dag, i snart 3 månader -det kanske beror på det..

Vi kom hit till La Ciotat igår sen eftermiddag och hade tänkt gå idag med vädret spådde storm/starka vindar ev Mistralen imorgon och då tänkte vi att vi ligger kvar. Det är inte helt lätt att få plats, igår när vi gick in i Cassis som ligger ca 1 tim härifrån sade hamnvakten att ”vi inte får plats och att det borde vi veta att man måste boka plats samma morgon kl 07.00″. Det blåste ca 12 m / s, det är helt öppet hav och rejält stora dyningar -men det var bara att lämna och ge sig iväg ut ur Cassis hamnen och ut på havet igen. -Hur ska man veta allt? -Det är vår 1a vecka i Medelhavet och det finns många oskrivna regler som ”alla” verkar veta.

Vi var på en liten ö utanför Marseille i veckan och visste att våra vänner Ingemar och Marie i Va Frölunda, skulle vara i området någon gång dessa veckor. Helt otroligt de hade sin mellandag i Marseille just denna dagen. Vi lättade ankar och gick in i M. och hämtade dem -sen ut och lade till i en underbart turkosblå vik, där vi åt och badade och umgicks, Nicklas och Petra som är med oss 1 vecka, var givetvis också med. På kvällen var vi alla ute i Gamla Stan i Marseille och åt en mycket god middag, som Hanssons propsade på att få bjuda på. Citat Marie på middagen ”det var den bästa dagen i mitt liv” -ja det kändes fantastiskt lyxigt att få umgås med några av våra goda vänner i vattnet på Rivieran. Höll på att glömma, torget (som där vi valde att äta på och där det låg ett antal restauranger) lutade ganska bra och det var väldigt lätt att borden rörde sig och då fick ju den som satt med ryggen nedåt allt i knät, i detta fall var det Jan..

I höst ser vi fram emot besök från våra söner Jacob och Victor, Jans syster Karin och kusinen Johanna samt Victoria, Adde och Loui.

Skepp och stoj.

 

2015-07-18 Port Napoleon -nu snackar vi myggor i världsklass..

Jisses vilka myggor och i mängder.. Någon nämnde att denna marinan ligger vid ett stort gammalt träsk och vi har även läst det i en av våra böcker, men ingen berättade att de var jättestora ettriga och sticker igenom kläderna!! Vid 20.00 tiden kommer de och då är det inne i båten med samtliga myggnät på som gäller!!

Vi anlände iaf hit till Port St Napoleon, i torsdags kväll och det var fantastiskt att slussa sista slussen, vi vet inte exakt hur många, men närmare 185 st slussar, har vi nog gjort  -tror vi, så vi känner oss ganska nöjda med slussandet över tid. Vi vill dock inte ha det ogjort, det har gett oss mycket nya kunskaper, erfarenheter och upplevelser samt att vi har sett massor.

Det var som sagt en otrolig känsla att gå ut i Medelhavet, en helt annan vind och en helt annan lukt. När vi gick från sista slussen till marinan stod vi bara och njöt, havet var turkos och vindarna underbara. Dessutom att se segelbåtar igen, känsla… På kanalerna går pråmar, kanalbåtar av varierande slag och motorbåtar och så givetvis segelbåtar med masten liggande på däck eller som vi där masten transporterats. Vi kände oss lite vingklippta utan mast, ungefär som en människa utan ben -nää det var kanske fel uttryckt, men ni förstår säkert vad jag menar.

Igår kl 14.30 var tiden vi fått för mastning. Det är en stor marina och de lyfter båtar i och ur och mastar av och på -hela tiden. (Tack och lov är myggorna någon annanstans på dagen, de kommer fram vid 20.00)  Hela dagen höll Jan och jag på och förberedde allt som skulle vara klart till mastkranen kom -samtidigt som här är VARMT som i en masugn. Mastningen gick bra och idag har vi alla Petra, Niklas, Jan och jag jobbat på att få de sista klart.

Petra och Niklas kom igår, trevligt -och de har varit till ovärderlig hjälp, och nu ser det ser ut som vi kan kasta loss för Medelhavet imorgon. Vi vill alla BADA.

Vi gick alltså genom slussarna och Europa på 44 dagar, i ganska lagom takt. (fördelat på ca 37 olika städer eller ligeplatser). Vad som gjorde att vi ev ville komma fram snabbare var den extrema värmen -som jag skrivit innan, var det ganska tufft några veckor. From den 13 maj till den 18 juli har vi gått 1 403 nautiska mil, av dessa stod kanalerna för ca 1 100 sjömil. Om det är någon som vill veta exakt vilka kanaler och floder vi gått -inga problem hör bara av er. Vi har också ganska mycket information om denna marinan Port Napoleon.

Några av er har frågat om vi kan tipsa om franskan, så det gör jag här. (jag har själv hittat det någonstans)

Sluss                 Eclusé

Uppslussning    Montant

Nedslussning    Avalant

Nöjesbåt          Bateau de plasir

Pråm                Peniche

Diselolja           Gazolin

När man ropar upp en sluss säger man;

Ecluse och så slussens namn, ici Suedois och så båtens namn Montanat =uppslussning eller Avalant=nedslussning.

Merci    tack

Bonjour   hallo

-Hur länge stoppar vi här?

kom buyn de tom om sa-ret ee-see

-Jag förstår inte.

Zhe no kom pron pa-

-Could you repet that.

Poo-ree yey voo rey pey tey

citat Jan ”det enda fransmännen har emot sig är språket”.

Nu ska vi sova,

Skepp och mast

 

2015-07-13 Valenc

Oj tiden går fort, idag är det 2 månader sedan vi lämnade Långedrag och Göteborg.

13 maj till 13 juli

Det känns som några veckor bara, vi summerade lite förut och vi har sovit på nya ställen nästan varje natt, givetvis har vi haft vilodagar, det måste man -i större städer vill man ju gärna lägga lite extra tid, för besök på berömda byggnader -och det har vi nog gjort på de flesta ställen.

Nu närmar sig dock Medelhavet och mastningen med stormsteg, vi går nu sista delen av vår kanalfärd och är just nu på Le Rhone. Vi har två dagar kvar till Port Napoleon och där väntar vår mast, tyvärr verkar det som ”Mistralen” är på gång in, och vi fick känna av henne lite i eftermiddags. (Mistralen är mycket vind som kommer norrifrån och kan ställa till ordentlig förödelse) Imorgon måste vi kolla noga om vi kan gå, -Mistralen kommer akterifrån för oss, och då kan det bli mycket svårt lägga till samt att slussa. Vi träffar människor hela tiden på vår resa och nästan alla har intressanta saker att berätta om Mistralen och det ena och det andra.

Mycket är annorlunda i detta land Frankrike. Att läsa en meny och få hjälp att förstå den -omöjligt. Ikväll firar man nationaldagen som är imorgon, (vi har lyckats träffa in samtliga nationaldagar i hela Europa känns det som) och på marinans restaurang serverades bara en specialmeny, och för oss och andra som bara ville äta lite, fanns några få alternativ. Vi tog ett som verkade bra enligt servitrisen (som var en jättesöt ung tjej som inte kunde ett ord engelska), gissa vad som kommer in??? En glasburk med hela små fiskar -orensade och friterade … vi ser liknande simma runt båten hela dagarna… jag trodde 100 procent att det var ett skämt. och tittade på tjejen för att se hennes min, men hon såg helt vanlig ut i ansiktet. -Ska man äta det där frågade jag, på teckenspråk?? -Jaa sade hon, och Jan började äta och tyckte det var gott!! han stoppade in de hela fiskarna i munnen och bet av vid huvudet -alla huvuden låg sedan i en liten hög vid sidan av. Servitrisen fick hämta menyn igen och vi beställde en sallad med halvrå tonfisk, den skulle vara halvrå enligt tjejen!!

Vi kommer precis från Lyon som är en otrolig stad med ca 400 000 innevånare -den känns som ett världsstad. Olika stora kontor och byggnader i ultramodern design. De har även en jättekyrka högst upp i stan, Basilika of Notre Dame de Foruviere, byggd 1872-1884,  inte att förväxla med kryddan basilika. Vi har ju sett ett antal domer/kyrkor under dessa veckor men denna är i särklass den mest påkostade och utsmyckade. Vi gick hela vägen upp, det var låångt och varmt jag lovar.

Därefter gick vi tillbaka ned i gamla stan -det finns precis hur många restauranger som helst. Vi valde tillslut en och Jan som pratat om grodlår, beställde detta -inte jag. När de kom in var det massa vitlök och persilja och smör i och mycket ben, Jan fick plocka ben hela tiden, han tyckte det var väl pilligt. Det blir nog inga fler sådana beställningar, jag smakade -kanske ett kryddmått. Usch tycker det är läskigt att tänka grodor på tallriken.

Nu är klockan sent och vi har varit uppe sedan 06.00 imorse.

Skepp och godnatt

 

 

 

2015-07-08 Gray Frankrike

I förrgår fick vi besök här i Gray, ca 3 tim efter ankomst kom våra vänner Jonas och Charlotte från Sverige -med sin husbil. De har precis börjat sin semester och är på väg till Kroatien och tog en avstickare till oss. Mycket trevligt med ett avbrott och att umgås med vänner som ”talar samma språk”. Vi åt ena kvällen gott i båten och andra gott utanför husbilen, var ute och cyklade och badade. Härliga dagar.

När vi varit 2 nätter på ett ställe känner både Jan och jag att nu måste vi vidare, det liksom kryper i en. Det känns därför skönt när man lägger ifrån och går vidare som vi gjorde nyss.

Om ca 2 veckor kommer Jan s dotter Petra och hennes pojkvän Nicklas och ska vara med oss ett tag, några veckor efter det kommer Jans s son Victor och min son Jacob och ska vara med ca 14 dagar. Jätteroligt.

Mycket händer på vår resa, igår hade vi grodmän (frogmen) som fick dyka ner och byta en zinkanod som börjat ge sig och dessutom bara satt fast med 1 skruv, vilket gett oss ett ljud när båten gått i ett visst läge under en tid. Jan har funderat på detta ljud och vid ett tillfälle häromkvällen tog han på cyklopet och dög ned och kollade och såg då detta. Det är inget man gör själv därför fick vi anlita dykare som hjälpte oss.

Vi har nu lagt in en hel del bilder och fler kommer. Titta gärna på dessa.

Skepp och loj.

2015-07-03 Nu går det utför.. (vi ligger i Fontenoy-le-Chateau)

Ja nu går det utför.

Fram till staden Epinal, som vi var i häromdagen har slussandet gått uppför och vi har olika bud på hur högt ovan havsnivån vi är, men ca 350 m över havet. Efter Epinal går det utför och vi slussar nedåt hela tiden. Slussandet är en tidskrävande sak och mitt tålamod ställs på sin spets emellanåt. Sedan en tid tillbaka sköter man slussarna själv med en liten gul dosa som man siktar på ett ställe utefter kanalen, så ska slussen färdigställas. Det kan ta allt ifrån 10 min och mer, inte sällan får man ringa VNF som är anställda som åker omkring och servar och hjälper oss båtfanatiker i de franska kanalerna. För fanatiker anser jag man måste vara om man ger sig iväg på semester årets varmaste veckor, -genom Europas kanaler, de=slussarna tar liksom aldrig slut, när vi kommer ”ut” har vi slussat nästan 200 st.

Bortsett från över 40 grader i skuggan, händer det hela tiden saker. Igår lade vi till vid sidan av kanalen och där låg en motorbåt -vilket inte är ovanligt. Efter en stund kommer ägaren till båten, en tysk pensionär med guldring i örat, brunaste vi sett, stringkalsonger och svart brynja och jättetrevlig. Vi funderar båda, varför han ligger på denna avskilda plats ensam, efter en stund kommer en ung fransk kille med bil och en påse baguetter -han går bort till tysken och de sitter och pratar massa. Vi fantiserar vilt varför och hur osv. Killen går efter en stund och återigen kommer tysken till oss och vill ge oss en baguette och ett salladshuvud, han har så mycket sallad och baguetter sade han!! Senare bjöd han på kaffe med något gott starkt till, han beställde även frukostbaguette till oss som vi fick i morse.

Ikväll är vi på ny plats och vi kan läsa att här i byn ska finnas restaurang osv. Vi går in i byn och det är så tomt och tyst och dött, vi som var så sugna på att få sitta på restaurang, gärna med AC -det var ett tag sedan.

Jan stoppar en bil och frågar en tjej om det finns någon restaurang, nej svarar hon och börjar förklara massa på franska, vi förstår ingenting. Då visar hon, hoppa in, vi hoppar in i bilen och hon börjar köra, långt utanför stan stannar hon, vid en camping, -här var restaurangen. Jag fick panik i bilen när hon bara körde på, vi kände båda att vi aldrig orkar gå tillbaka och frågade om det finns taxi, -nej svarar hon. När vi kommer fram till restaurangen sitter folk där och hon går ut och förklarar troligen att hon hittade oss osv och att vi inte kan ta oss tillbaka själva, se åker hon.. Vi beställer mat och äter gott och när vi frågar om taxi igen, säger ägarinnan att hon kör oss tillbaka till byn. Jättetrevligt -dessutom talade hon engelska.

Nu ligger vi som sagt här i Fontenoy-le-Chateau, och det som styr när vi är åker omkring är att vi måste hitta ställen med mat med jämna mellanrum så vi kan bunkra upp, ibland kan det dröja innan vi kommer till affärer, samma gäller färskvatten och diesel. Detta tre saker är de vi båtfolk pratar mycket om, -var finns bra mataffärer, -var kan vi fylla på vatten och tvätta av båten och gärna köra några maskiner tvätt samt var finns diesel. Ja ni förstår vilka problem vi har, kan tyckas små men ack så viktiga att ha. Fortsätt gärna och skriv det är roligt att få hälsningar.

Skepp och koj,

nu ska vi försöka sova kl är 24.20 och temperaturen i båten 29,5 och ute 29,8 grader.